Vart går gränsen?
Fiktiva filmer - Vart drar du gränsen?
Cannibal (Marion Doras). Det som fick mig att må ganska illa när jag såg Cannibal var den verklighetstrogna obduktionsscenen som var väldigt utdragen och ville verkligen inte ta slut, medan jag verkligen ville att den skulle ta slut. Dels för en annan scen som var väldigt sjuk eftersom att denna filmen är baserad på en verklig historia. Det var flera år sedan, men scenerna sitter fortfarande i mitt huvud och känns nästan så gott som nya. Jag har skrivit om denna filmen förut i min blogg och då lite mer utförligt, men kan inte hitta länken nu, men om ni orkar så får ni leta upp den och läsa mer om filmen intresserade er.
Jag hade läst så mycket om denna innan och jag visste precis vad jag gav mig in på när jag bestämde mig för att se den här. Den är obehaglig från början till slut och gjorde ett oerhört starkt intryck på mig. Den värsta scenen är inte när ungdomarna blir tvingade till att äta bajs, utan när dem senare blir torterade och under de scenerna så spelas fascistisk musik upp. Det är en film som är väldigt samhällskritisk och varenda scen har någon slags betydelse.
Den började som en gore-film och första halvan störde mig inte alls särskilt mycket utan jag var imponerad utav alla effekter, men när huvudrollen blev tillfångatagen då började filmen beröra mig väldigt mycket. Jag led med henne och speciellt vad dem gjorde med henne i slutscenen.
Ja den tio minuters långa våldtäktsscenen var riktigt jobbig att se, mest för att allt sker i ett enda klipp och det kändes mer verkligt.
Nästan vilken krigsfilm som handlar om andra världskriget för jag har släktingar som levde igenom kriget och det hände på riktigt. Som ni ser så är det inte bara skräckfilmer som kan få en att må illa eftersom olika människor tycker att olika saker är obehagliga. Så min fråga till er läsare är, vart drar ni gränsen och vilka filmer har fått er att må illa?
Fy fan för slutet i Martyrs. Huvva vad det vreds sig i skallen på mig. Blev väldigt påvekad. Samma sak gällande re-maken av The Last House on the Left. Den där jäkla våldtäcktscenen. Huvva. :(
De säljer Salo på Akademibokhandlen i Umeå. Flinade lite när jag såg det, haha :P
A Serbian film är en av de mest vidriga filmerna jag har sett.. Annars brukar ja inte ha några större problem med nån sorts av filmer, men den var verkligen vidrig
Tack för tipset om A Serbian film, jag såg den igår och den var riktigt vidrig, men bra. Jag vill jättegärna se dig recensera den när du ser den.
Hej! :) Skulle inte du kunna recensera "Donnie Darko"? Har nyligen sett den och den berörde mig på många sätt, vill se lite vad du tycker om den om du sett den! :D
sv: Tack, vad bra! :) Jag önskar mig den plus typ 10 filmer till i julklapp, får hoppas på att jag får den :3
Det är underbart med mig :D hur är det själv? :)
Kram
sv: Ganska många som sagt xD Men några stycken då: :)
Jurassic Park 1 & 2 (hatar trean), Avatar, Troja, Gladiator, fyra Tim Burton-filmer och Cry-Baby :D
sv: haha, ja, just därför önskar jag mig dom! :DD
Har ingen speciell gräns för vad jag klarar av, men när jag såg Hostel blev jag väldigt äcklad av den där scenen när man ser tjejen vid tågstationen och hennes ena öga är helt urgröpt. Och i Saw III i scenen med grisarna. Annars har få scener i filmer fått mig att må särskilt illa och tänka på dem efteråt och jag tycker ju även att allt ska vara tillåtet på film så länge ingen som inte vill det eller kan uttrycka sin åsikt (typ ett djur) kommer till skada.
Alltså kommer jag aldrig att titta på Cannibal Holocaust, i den filmen har Jacob sagt att de dödar/skadar djur på riktigt och det är något jag helt enkelt inte kan acceptera. Jag är vegetarian, jag bär inte päls, skinn etc.,.. det säger sig självt att jag heller inte vill se djur slaktas for real och att jag finner det jävligt oetiskt.
jo det är bra, sj?=)
Sv; joodå, allt e brabra! sj då?;p
För tillfället har jag inga gränser, är mer eller mindre öppen för allt.
Förr, däremot, var jag mindre öppen. Tex när jag för första gången såg re-maken på The Hills Have Eyes blev det jobbigt att se en bäbis bli pistolhotad under en våldtäkt samtidigt som bilder på en brinnande farsa flashar förbi. Andra gången jag såg den var det inte alls farligt.
Utöver det har jag inget egentligt minne av att jag tyckt filmer varit jobbiga att se på. Visst, utdragna naglar, tänder och så vidare är smärtsamt att se, men det är inte så att jag ifrågasätter varför jag kollar på rullen.
Nu är jag rätt så förstörd dock, ser sådana här äckeleffekter mer som en kombination av montage, klippning och ljudeffekter, som när man separerar dem från varandra lämnar en harmlös stympad vaxdocka.
Har medieproduktion, själv? :P
Men Behind the Sun är nog den som har påverkat mig mest, alla namn och dokument är ju sanna...
annars så är A Serbian Film väldigt känsloladdad.
Och när jag såg Hostel blev jag riktigt skrämd för första gången på länge, en scen i Hostel 2 fick mig att må fysiskt illa till och med...
Och jag älskar det!
