Jobbig relation med mat
När jag läser dina mer personliga inlägg så känner jag att det finns mycket inom dig och jag vill gärna läsa mer om dina svåra stunder och hur du har hanterat förlusten utav din pappa.
Jag brukar aldrig prata med folk om vad jag har varit med om, men jag känner ändå för att svara på den här kommentaren. Något som inte så många vet är att jag har en väldigt svår relation till mat. När jag var yngre och mådde dåligt, så åt jag ingenting och blev jättesmal och det gick sedan över till en besatthet. Så fort jag blev ledsen eller någon hade sårat mig så hanterade jag det genom att sluta äta. Det var en gång då jag gick 2-3 veckor med att bara 1 äpple om dagen och dricka vatten. En morgon efter det så steg jag upp och jag hade ont i hela kroppen och klarade inte av att stå upp och föll rakt ner och jag minns inte särskilt mycket efter det, men min mamma var hemma och tog hand om mig.
Jag har även perioder då jag äter för mycket och då handlar det mest om onyttiga saker, vilket jag håller på att dra ner på nu, så att prata om mat är svårt för mig, speciellt att behöva erkänna att jag har en jobbig relation med mat. Jag tänker jämt på mat och på hur jag ska kunna ha en sund balans, men jag hittar den aldrig och jag är rädd för att jag en dag ska gå tillbaka till hur jag var när jag var yngre och inte åt något på ett tag. Nu orkar jag inte skriva mer om detta, men det är så jag hanterar jobbiga situationer.
Visst är den :)
Kram
Hoppas att du lyckas hitta den där balansen. Man kan lätt skämmas för att man har problem med maten, men jag tycker det är starkt att du vågar berätta det!
Svar: What, finns det ÄNNU en re-make? =O
Svar: Ah, I see. ^^ Ja, det är så himla bra att ha någonstans där man kan dela med sig i text! Jag är ganska dålig på att förklara känslor eller debattera i tal, så bloggen är ett perfekt verktyg att få fram vad jag vill ha sagt.
Knepigt det här med mat. Man hittar inte alltid rätt balans över vad man ska i sig och vad man vill ha sig. Två helt olika saker... Mitt dilemma är nog snarare att jag nästan alltid ätit för mycket. Av allt som är gott. Jag älskar mat och skulle bli dum i huvudet om jag gick flera dagar utan det. Men, även om jag har mina svackor då det går skitkasst på den fronten och jag kan gå 1-2 dygn och inse att jag bara ätit en skål nudlar och några mackor. Vi är alla olika, men ändå lika som man säger...
Se The Ugly Truth! Jag må vara udda och är oftast väldigt negativ till såna filmer, men den var ta mig fasen bra! :D
Sv; Tack så mycket ^^ hur e de me dig då?
Kramar
visst va den :)
Sv; okej härligt att höra...här e de oxå bara bra :)
sv: tack! jag beklagar också ;/
älskar din blogg så mycket ^^
VILL DU BLI MODELL? Nu har du chansen! missa inte :)
Tack så jättemycket.
mmm jag kommer ihåg en viss period...Du går igenom en hel del hattifnatt...Du vet att jag stöttar dig när du mår dåligt, såvida jag inte mår för dåligt själv lol...Men jag gör så gott jag kan för att hjälpa dig att må bättre och hitta rätt. :)
If you are sick, then I might as well be sick.
Kram
sv: haha ja det gjorde jag med! får massa fina minnen när jag lyssnar på dom :)
Hej gillar din blogg xD
jo det är bara bra med mig :)
har du bloggträff? :)
kram
Jag förstår dig vännen... Känner igen mig otroligt mycket i det du beskriver, och hade själv en period då jag inte bara skrämde alla runt mig, utan även mig själv. Jag finns här om du behöver snacka av dig! :)
kramis
Sånna där osunda relationer är inte speciellt roliga. Och jag förstår att du inte vill prata om det, jag skriver inte heller om min relation till mat i min blogg.
Sv: ja, voddler äger <3
Ja det blev tydligen 117 st sen istället för 115. Riktigt skoj! Vad händer denna tisdag då?
Tack!
Så tråkigt att läsa ditt inlägg, jag hoppas att allt blir bra! Kramar
hoppas du piggnar till då :)!
KÄmpa på ! =) Kramar
sv; Aw, sött :D.
Tack! : )
Sv: Tack så mkt! :)
