Annonser från BloggPartner

Svar på idiotisk kommentar

 

Kommentar: ''Jag har läst dina inlägg om din pappa och hur dåligt du mådde utav det. Min pappa dog när var 8 och jag har fått leva med detta längre än dig och du har säkert inte ens mått särskilt dåligt över att du förlorade honom, jag har varit igenom mycket mer än dig och är äldre än dig, så du borde inte skriva om saker du inte vet om. du kan börja skriva om sånt igen när du är äldre och har tänkt och känt mer.''

Svar:
Hur tänker man egentligen när man skriver en sådan kommentar? Jag blir inte arg utan jag vill bara skratta åt hur patetisk denna kommentar är. Hur man kan ens säga att bara för att hon förlorade sin pappa 2 år innan mig så har hon haft det värre? Hur kan man jämföra sorg? Sorg är olika för alla och smärtar ofta lika mycket, man kan inte mäta sånt. Sorg är väldigt personligt. Om DU har läst igenom mina inlägg som ligger på min personliga kategori så vet du hur dåligt jag har haft det. Jag har varit nere på botten många ggr, men tagit mig upp igen, men jag säger inte att jag har haft det värst och jag skriver inte heller att man ska tycka synd om mig för det utan det jag vill är att andra inte ska hamna där nere, utan jag vill hjälpa dem redan nu och det är därför jag skriver så personliga inlägg.

Visst du kanske är äldre, men mognare? Det tror jag fan inte, inte på det du precis skrev. Det spelar ingen roll hur gammal man har varit när man har förlorat någon eller gått igenom saker, man lider ändå och har rätt att yttra sig och skriva av sig om det för att det hjälper. Jag undrar om det kan vara samma person som går runt och skriver liknande saker till olika bloggar som jag läser. Det var riktigt lågt att skriva att jag inte skulle ha brytt mig och mått dåligt när min pappa dog, hur kan man ens skriva en sådan sak till någon? Om du nu själv har gått igenom det så vet du ju att man aldrig säger eller skriver så till någon, riktigt RESPEKTLÖST!.

300 x 250  uggs FB
Annonser från BloggPartner


Kommentarer
Postat av: simone

Det var det mest trångsynta jag läst på länge! Gjorde faktiskt en videoblogg om detta för ett tag sedan - att jämföra sin olycka med någon annan, personen i fråga verkligen inte inse hur fel det är han / hon skriver, hur trångsynt och dumt det faktiskt är!



-->> http://fattybom.se/2010/april/vakna-upp-for-fan.html

2010-04-22 @ 13:28:53
URL: http://fattybom.se
Postat av: Sandra

Det är alltid bra med ett extra språk :D

2010-04-22 @ 13:42:00
URL: http://rockgrodan.com
Postat av: stephanie

hejsan.fin blogg.kram

2010-04-22 @ 14:25:19
URL: http://steffiis.blogg.se/
Postat av: Mallesplace - Go My Own Way

Ja ibland undrar man va de e för kommentarer man får... Jag suckar och struntar i att bry mig. Förstår inte folk som har så mk fritid att dom måste skriva massa strunt!

2010-04-22 @ 15:05:49
URL: http://mallesplace.blogg.se/
Postat av: Frida

Ingen fara :)



Men åh. Jag blir så jävla sur själv. För även jag har förlorat min pappa. SÅ man kan även inte räkna kärlek i tid, det handlar inte om hur länge en person har varit borta eller hur länge man har kännt någon. ÅH

2010-04-22 @ 15:30:44
URL: http://frayda.blogg.se/
Postat av: M.

Herregud vilken pinsam människa.

Att ens ha mage o säga "du har säkert inte ens mått särskilt dåligt över att du förlorade honom"

...asså jag blir helt mållös! Den personen borde söka hjälp och skaffa känslor.



Kram!

2010-04-22 @ 16:54:05
URL: http://teenageskin.blogg.se/
Postat av: frida

fyfan vilken hemsk kommentar, riktigt omoget, respektlöst och dåligt gjort.. usch jag förstår inte hur man kan skriva så.. helt otroligt att man kan vara så puckad och känslolös. jag blir chockad att man kan göra så..

2010-04-22 @ 21:05:15
Postat av: Mari

Jag blir verkligen helt mållös när jag läser sånt där!



Alla människor (och även djur) känner sorg, gammal som ung, tjock som smal, ljushårig som mörkhårig! Sorg har ingenting med ålder att göra, man upplever den även om man är 2 år eller 90 år.



Jag arbetar som lärare i låg-och mellanstadieskola och jag kan säga att små barns sorg kan i vissa fall vara värre att se en en vuxens. Ibland förstår ju inte små barn varför deras mamma eller pappa är ledsna,, och det gör dom förvirrade och oerhört ledsna.



Jag själv har också gått igenom sorg första gången när jag gick i andra gymnasiet. Det tog flera år för mig att komma ur den, och jag fattar inte att mina "kompisar" bara slutade vara med mig för att dom inte visste hur dom skulle hantera detta. Jag hoppas att dina kompisar inte hanterade det som mina gjorde.

kram!

2010-04-23 @ 10:21:04
URL: http://coventina.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0